Allt du behöver veta om holländska Stående Mast Rutten (SMR)

Här är kortattad allt du behöver veta i förväg om du vill ta kanalrutten tvärs igenom Nederländerna med masten kvar på båten. Det är en fantastisk upplevelse att se landet från dess fina vattenvägar och ibland kunna hissa segel på de många sjöar du passerar.

Det finns en del kanaler i Nederländerna som har öppningsbara broar hela vägen, så att du inte behöver fälla ner masten för att kunna passera. Dessa rutter kallas gemensamt för stående mast rutten (SMR). Men den består egentligen utav ett nätverk av kanaler, slussar och sjöar som korsar hela landet från norr till söder. Det finns en del information om rutter och förutsättningarna, men det mesta är endast på holländska.

Höjder och djupet Stående Mast Rutten

Det första du behöver tänka på är hur hög din mast är. Inte för broarnas skull, men för att höjden begränsas av kraftledningar som passerar kanalerna. Maximal masthöjd är 29 meter ovanför vattenytan.

Näst viktigast är båtens djupgång. De flesta farvatten är muddrade tillräckligt för en båt med 1,90 m djupgång. På vissa ställen är det dy som man får plöja igenom, men det är inget större problem. Min Monsun sticker 1,45 m och det fanns kanaler där djupmätaren angav 0 cm under kölen, men jag tog mig fram i alla fall. De grundaste kanalerna fanns i Friesland (norra delen), där djupet ibland bara var 1,75 m totalt. Svårare var det att hitta gästhamnar med tillräckligt djupt vatten för att kunna gå in i. Många hamnar hade inte mer än 70 cm vatten. Då är det kajer och bryggor längs med kanalerna som gäller för att förtöja för natten. Det tillåts på anvisade platser.

Kostnader och betalning Stående Mast Rutten

På de flesta ställen var allt gratis, med super bra service. I provinsen Friesland kostade det att passera vissa delar. För till exempel öppning av fem broar och slussning på ett ställe betalar man ett engångsbelopp på 7 euros. Andra gånger kostade broöppning några euros. Men totalt blir det inte mycket pengar det kostar. Du behöver däremot ha en hög med småpengar med dig, för att det betalas från båten med kontanter. Detsamma gäller gästhamnsavgifter, där det oftast inte gick att betala med kort. Det gällde att ha med sig tillräckligt med kontanter att betala. I alla samhällen finns uttagsautomater, där utländska kort fungerar. Mitt tips är att ha med dig minst hundra euros i kontanter. Helst i mindre sedlar och mynt. Gästhamnsavgiften för min båt, under 10 m längd, varierade mellan 10 och 20 euros per natt (per dag, som de säger i Nederländerna).

Betalning av bropengar sker på ett ganska speciellt sätt. Brovakten har ett fiskespö med en lina som de har fäst en holländsk träsko i. Medan man passerar under den öppna bron svänger brovakten skickligt ner skon rakt i din hand, och då stoppar du pengarna i skon. Det innebär att du behöver lägga i passande kontanter. Ingen tid för returen av växelpengar. Har man inte betalt tillräckligt blir din båt svartlistad och kan du få problem att passera kanalerna. På skyltar längs med kanalen eller på bron står vad det kostar. Det holländska ordet är "Bruggengeld".

Kommunikation med kanaloperatörer och brovakter Stående Mast Rutten

Kanalsystemet är uppdelad i olika avsnitt. Varje avsnitt har en ansvarig operatör och på skyltar längs kanalen står angivet vilken VHF kanal du kan anropa brovakter och operatören på. Oftast finns det även angivet ett mobiltelefonnummer man kan ringa till. Det fungerar fint med VHF anropen. Det går bra att använda engelska eller tyska, om man inte talar holländska förstås. Det blir väldigt uppskattad att tacka för broöppningen efteråt.

Du behöver meddela framför vilket hinder (bro eller sluss) du befinner dig och åt vilket håll du åker, alternativt på vilken sida du befinner dig.

Start och slutpunkter av systemet

I norr kommer man in i kanalerna genom utsjöslussen i Delfzijl, slussen i Lauwersoog, slussen genom fördämningen Afsluitdijk, eller slussen i Den Helder. Längs med Nordsjökusten är det slussarna i Den Helder, Ijmuiden eller Deltaslussarna i området mellan Rotterdam och Antwerp (Belgien). I den centrala delen av systemet ligger den stora forna havsviken, numera sötvattensjön IJsselmeer. Inne i den stora insjön finns det flera invallningar, där man behöver passera slussar för att komma vidare. Detsamma gäller de olika poldersystem i landet. Varje invallat område har sitt eget vattenstånd. Därför passerar du slussar varje gång det är en annan polder du kommer till.

Hur fungerar det då att resa längs Stående Mast Rutten

Det fungerar utmärkt! På de avsnitt som du ska igenom samhällen, med många broar, har de någonting som kallas för den blåa vågen. Det fungerar så att du tar reda på starttiderna för vågen vid den första bron i leden. Oftast är det vid 09:30 lokal tid som den första bron öppnar. Var där i god tid. Då samlas det en flock med båtar. Kan hända att du blir ensam, i vilket fall du behöver anmäla dig till operatören på den angivna VHF-kanalen. På varje sluss och bro sitter en tydlig skylt med namnet på den. Det behöver du meddela till styrcentralen.

Bronamnet som finns på varje bro

Men om det är flera båtar som samlats, så ska du hänga med konvojen. När bron visar rött och grönt ljus på din sida ska du vara beredd att åka igenom. Endast grönt ljus, när det röda har slocknat, ger dig fri passage. Gå! I konvojen öppnar bron när första båt är framme vid bron, stänger efter sista båten. Det finns kameror som ser dig. Ifall du är ensam, kan du fara fram till precis framför bron, så att du syns i kameran. Då brukar ljuset gå på rött och grönt. Händer inte det, måste du anropa brovakten.

Dubbelt rött ljus betyder att bron inte bemannas för öppning

Dubbelt rött ljus betyder att bron inte bemannas för öppning

Vanligtvis kommer du att kunna förflytta med den angivna max hastigheten (angiven i km/timme) som på mindre system är 6 km/timme, på de större system 12 km/timme. Broarna och slussning tar sin tid, men fungerar relativt smidigt. Notera att broarna inte öppnas nattetid, med undantag för de i Amsterdam. Sista öppning för fritidsbåtar är vanligen klockan 19:00 vardagar och på helger kan det vara andra tider. Så efter klockan 19 kommer du inte längre samma dag. Se därför till att hitta övernattningsplats i god tid, inte sista minuten. Om du vill stanna i ett större samhälle över natten är det smart att redan komma dit senast vid 14-tiden. Annars kan det vara svårt att hitta en plats att förtöja på. Det ger dig också gott om tid att se dig omkring.

Karta och info om rutter

Det finns en samlad kortbok som endast visar de rutter som ingår i systemet. Det rekommenderar jag er att skaffa, trots att det endast finns på holländska och bara kan köpas i Nederländerna, från organisationen ANWB. Boken, eller rättare sagt, häftet innehåller dock kort, listar broar med namn och öppningstider, visar de gällande VHF-kanalerna, uppger kostnaderna (se ovan) och anger förtöjningsplatser. Häftet heter "ANWB Waterkaart Staande Mastroute" och finns här.

ANWB Waterkaart Staande Mastroute

Stående Mast Ruttens olika avsnitt

Följande är avsnitten i rutten: Med början i norr är det Delfzijl till Lemmer via städerna Groningen, Dokkum, Leeuwarden, Grou. Nästa avsnitt är öppna vattenrutter över insjöarna Ijsselmeer och Markermeer, ner till Amsterdam. Därifrån kan du ta olika rutter västerut eller söderut. Vanligaste rutten är genom Amsterdams kanaler ner till sjön de Nieuwe Meer, som leder till Haarlemmermeer Ringvaart, som är en ringformat kanal och huvudled för transporter via vattnet. Härifrån kan du välja sydrutten mot Leiden, Gouda och Rotterdam. Eller västerut mot Haarlem och Ijmuiden. När du kommer förbi Gouda hamnar du på Ijssel floden och de stora flodmynningar till Rijn (Nieuwe Waterweg) och Meuse/Waal. Här finns mycket trafik och gäller CEVNI regelverket. Följ riktning Dordrecht mot de Zeelandiska öppna vatten. Om du väljer den västliga rutten från Amsterdam, kan du komma ut på Nordsjön vid Ijmuiden eller gå via Haarlem riktning Leiden (söderut) och vidare mot Gouda. Det finns en sista rutt norrut mellan Amsterdam och Den Helder, men den rutten är mindre attraktiv på grund av att den inte används av mycket trafik. Här kan broöppningen ta tid.

Brosignaler i de holländska farvattnen

ANWB Wateralmanak bruggensignaler

Du får endast passera mot ovanstående signaler om du via VHF, högtalaren eller direkt från brovakten får klartecken. Annars är det förbjuden att passera mot signalerna som indikerar stopp.

Dubbel rött vardera sida om bron/slussen indikerar att bron eller slussen är stängt för all trafik. Enkel rött vardera sida om bron/slussen indikerar att bron eller slussen är stängt för båtar högre än minsta angivna fria höjden. Bron är bemannad om enkelt rött visas. Rött över grönt indikerar att du snart får bron öppnat. Om bron är öppet och du har rött över grön med blinkande grön, vänta tills du får endast grönt. Gult ljus indikerar att du får passera i det facket om du kan gå under brohöjden där.

Om det finns ett gult ljus på bron och du har både rött över grönt, kan du börja passera så snart du har fri höjd. Om det gula ljuset är släckt ska du stanna tills de röda också släcker.

Konvoj genom kanalerna

Bild 1: Konvoj genom kanalerna

Grönt och trångt i kanalerna

Bild 2: Grönt och trångt i kanalerna

Många slussar ska passeras

Bild 3: Många slussar ska passeras

Isabell förtöjd längs kanalkanten

Bild 4: Isabell förtöjd längs kanalkanten

Trängsel längs kajerna i samhällen

Bild 5: Trängsel längs kajerna i samhällen

Nattkonvoj genom Amsterdam kanalerna

Bild 6: Nattkonvoj genom Amsterdam kanalerna

Rutterna är välskyltade

Bild 7: Rutterna är välskyltade

Väderkvarnar finns det gott om längs kanalerna

Bild 8: Väderkvarnar finns det gott om längs kanalerna

Fina monument längs kanalerna

Bild 9: Fina monument som syns längs kanalerna i städerna

Anmälning till brovakten längs kanalerna

Bild 10: Anmälning till brovakten längs kanalerna

Anmälning till brovakten med namn på bron

Bild 11: Anmälning till brovakten med namn på bron och åt vilket håll du åker

Ankrat i sjön Kaagerplassen, utanför Leiden

Bild 12: Ankrat i sjön Kaagerplassen, utanför Leiden

Nordsjöslussen vid IJmuiden, redo för havet

Bild 13: Nordsjöslussen vid IJmuiden, redo för havet igen

S/V Isabell vid kajen längs kanalen genom Haarlem

Bild 15: S/V Isabell förtöjt vid kajen längs kanalen genom Haarlem